Nya grytlappar igen!

Fredagens ledighet gav inte bara massor av regn utan även en liten runda på stadens loppisar. Jag hittade en duffel, inte en äkta men ändå riktigt fin men den köpta jag inte. Tanken måste mogna lite och på måndag går jag nog tillbaka och gör slag i saken. Hoppas nu bara att ingen annan hunnit före! Jag har alltid varit förtjust i riktiga dufflar men de är så dyra och inte lätta att hitta så den här får nog duga i alla fall.

En sak hittade jag i alla fall. Dessa riktigt kitchiga grylappar i lite ovanlig färgkombination för att var just grytlappar.

Men vad ska man göra med alla grytlappar? Annat än att bara ha dem? De är för fina för att använda eller oftast för små. Eller är det så att jag har fördomar för att de påminner om "dålig smak" och "fruntimmersgöra? Nej, jag köper dem för att jag faschineras av möjligheterna som finns med tekniken virkning. Det finns egentligen ingen hejd på vad man kan åstadkomma. Jag imponeras också av att någon ägnat så mycket tid och möda åt ett par lappar som ska göra lite fint i köket och jag vill spara dem åt eftervärlden. Tycker också att de är värda mer än de 20:- som jag betalade. Så nu har de fått sälla sig till min lilla grytlappssamling. Se gärna tidigare inlägg om mina grytlappar här och här .

Grytlappar

Eftersom jag ofta springer på loppisar har jag inte kunnat låta bli att köpa även grytlappar. För ett par kronor kan man inhandla dessa ihopknåpade små verk, virkade i stugorna för ett praktiskt syfte men även att pynta köket. Jag tror egentligen att de senare syftet var viktigare med tanke på hur små de alltid är! De är inte större än 12-15 cm och det räcker i varje fall inte för mig när jag ska ta ut plåtar utan att bränna fingrarna. Mina grytlappar är 20-25 cm och dubbelt så tjocka för att fungera. Däremot är mina inte så fina, varierande i färg och form och trevliga i utförandet, men det kan man ju ändra på när man har tid. Virkning är en fantastik teknik med alla dessa möjligheter och det var nog det som också gav kvinnorna möjlighet att för en billig peng och med enkla medel utmana möjligheterna som tekniken ger och samtidigt göra lite fint i hemmet.
Jag tänker mig, att när tiden finns så ska jag nyproducera dessa gytlappar i nytt tjockare garn ( så att jag inte bränner fingrarna) i trevliga färgkombinationer och göra beskrivningar på dem. Bara för att det är så roligt!

Den här är virkad i bakre maskbågarna för att ge den vågiga strukturen.
Hålen som hängare och ökningar och minskningar som ger de fyra "tårtbitarna" är finurliga detaljer.

    Först är denna grytlapp virkad som en nätbotten och på den har man
    sedan virkat fast "vallar" som svänger i vågor. Det måste vara mycket
    tidskrävande!
    Den är i alla fall tjock nog för att undvika brända fingrar.

Denna grytlapp känns lite 70-tal i färg och form.
En botten av fasta maskor i brunt och en gul mönsterruta över.
 Allt ihopvirkat med en lite uddkant.

Här är min finaste. Den har en vit 10-kantig botten, virkad i stolpar. Ovanpå en tvådimnesionell ros i orange som fortsätter ut till stjärnuddar som är nätvirkade.
Krånglig, opraktisk och säker bara gjord för att pynta.

 Den här tillhör också favoriterna. En vit "blomma" i hål och stolpar.
 Sedan en "kontur" i blått som också har små uddar.

Denna "blomma" i gult och vitt med en bård av stolpvågor runt om.
 Bekräftar min tes om att grytlappar ofta gjordes endast för att pynta.

Här är stolpvågorna utvecklade ytterligare.

     Det här är två i stort sett likadana rutor ihopvirkade stolprutor och
     vågkant. Två av hörnen är invikta.
     Att sätta på kastrullhandtaget .

   En julvariant med klockor.
   Kitch eller fult??? Kanske.
   Vintage??!! Ja!

Den absolut minsta, endast 6 cm, julstjärna med vita nuggor i kanten.