Hemkomst

Det är dags att börja blogga igen! Har varit på resar runt om i Portugal i dryga tre veckor. Det har varit fint och det blir några inlägg om det när jag fått ordning på bilderna. Just nu är jag bara så hänförd av att komma hem till vårt hus på landet, våra nyanlagda odlingslådor och allt runt omkring i landskapet som förändrats så mycket under tiden vi varit borta. Vår första sommar här i huset känns speciellt och man vet inte i förväg hur allt ska bli och fungera. Det är ju också på sommaren man är "hemma" och "bor in" sig ordentligt eftersom veckorna annars mest består i att jobba och få den biten att fungera. Mina trädgårdsdrömmar har helt slagit in och resultatet är mycket över förväntan så här långt! De i sommar hemmaboende barnen har fått sköta vattning och gräsklippning när vi varit borta och de har de gjort med bravur.

Fina rödbetor och i korgen ligger mangold som ska förvällas och frysas in.

 Det som återstår nu vid hemkomsten är att rensa ogräs och skörda och det vill inte betyda lite. Jisses så mycket som vuxit till sig och jag har skyndat att skörda broccoli, spenat och mangold i förhoppning att det ska komma upp en ny omgång. Till min förvåning har rödbetor (som är förvånansvärt stora), morötter och lök lyckats riktigt bra och vi smakade på det första rödbetorna med smör idag!

Avmaskat och sytt

Något varm för årstiden men annars är jag mycket nöjd med min nya kofta som är stickad i Drops alpakka.

Jag stickade efter mönstret Mon petit gilet raye men gjorde en del ändringar. Förutom att jag gjorde randningen på mitt eget sätt stickade jag koftan längre i livet och gjorde några ökningar för att få den utsvängd i nederkanten. Ärmarna får jag alltid göra längre, så också den här gången. En liten finess blev att jag avslutade ärmarna med en av randfärgerna ( olika på var ärm) och började med ett avigt varv som blev själva vikningen och sedan fortsatte med några cm slätstickning som en fåll.

Ett par tunikor har jag också sytt efter att ha ritat av Gudrun Sjödens trikåtunika som jag gillar så mycket. Mycket enkel i två stycken med en liten holkärm. 

Jag borde sy fler!

Trädgårdsnytt

Det artar sig bra i våra odlingslådor! 

Mycket bättre än förväntat med tanke på att det är första året vi odlar här. Vi  snickrade lådorna den här våren och fyllde på med matjord som vi inte alls hade någon aning om hur näringsrik den kunde vara. Vi har bara fyllt på med aska, kogödsel och sedan stoppat i frön och plant. För att bättra på det hela lägger jag på med gräsklipp så mycket det går och det är ju bra på flera sätt. Dels behålls fukten kvar i jorden bättre, det blir svårare för ogräs att ta sig upp och gräset ger närig till jorden. 

Och dessutom är det gratis vilket passar mig utmärkt! 

Jag är lite mallig över att broccolin redan är så hög! 

Den får växa under fiberduk för att förhoppningsvis vi ska slippa kållarver .

Rödbetorna får gallras till helgen.

Morötter och lök får samsas med tagetes.

Purjolöken har jag bäddat in i extra mycket gräsklipp för att få en extra lång bit av det vita. 

Och spenaten måste skördas i helgen! 

Det här känns riktigt tidigt! Vi bor ju i norra Hälsingland!

Lördag på Villmyran

 I lördags tog vi en tur upp till Höga Kusten och stannade vid Villmyran ( vilket vackert namn på ett ställe!) som är ett naturreservat där man precis den här tiden på året kan titta på nornan. Och det gjorde vi den här gången också, även om den var något överblommad och en stor del av området tyvärr var skadat av stormen. Om man rör sig försiktigt och spanar ordentligt kan man hitta den lilla ljust rosa, oansenliga orkidén som växer en och en i den riktigt trollska gamla skogen. Man känner sig nästan som man är i John Bauers skogar.

Där växer inte bara nornor utan många andra växter 

och den här dagen bara sprakade det i alla gröna nyanser. 

Violer

Harsyrablad

En liten rönn

Ormrot snart utslagen

Blåbärsris

Här har kronbladen trillat av och jag kommer inte ihåg namnet på växten.

Sommarmorgon

Sommarmorgon

Så mycket som händer på landet!

Vem har sagt att det är långsamt att bo på landet? Inte jag i alla fall. Att flytta ut på landet för att komma bort ifrån stadshetsen innebär inte att man får ett händelselöst liv, det kan jag intyga. Visst, vi har mycket att göra för att få ordning på allt och vi jobbar hårt, men känslan av att bara gå rakt ut och känna frisk luft och höra fåglar slår de flesta av upplevelser. Här är några exempel på vad som hänt de senaste dagarna:

 Tranan spatserar utanför på fältet. Det är inte varje dag de går så nära att man kan få dem på bild. 

10 kubikmeter ved behöver tas om hand. Talesättet säger att veden värmer två gånger. 1 då man tar hand om den och 2 då man eldar med den. Det stämmer inte! Den värmer flera gånger än så. Tänk så många gången den behöver flyttas runt och staplas. Till sågen, till kapen, till vedboden, och till pannan. Det är gratis motion!

I vår by finns ett byalag som igår arrangerade den fantastiska kakfesten. Man har bakat kakor, lika många sorter som alfabetet och för 60:- fick man kaffe och så många kakor som magen orkade. Alla träffades i solen och kakorna gick åt som smör i solsken!

Tomater

Det är inte klokt att man måste jobba när det är så vackert och skönt vårväder! Jag skulle istället vilja vara ute hela dagarna i trädgården och fixa och dona med allt som jag har lust med. Men jag gör vad jag kan på kvällarna men jag hinner ju inte så mycket. Och ogräset växer snabbare än jag hinner få bort det ( ja, i den här trädgården finns det extra mycket av den sorten ). Ikväll var en sån där helt underbar kväll när koltrasten i skogen sjunger ikapp med storspoven ute på fältet. Och hörde jag inte göken också när jag vattnade i landen? Istället för att rensa ogräs så tog jag hand om tomatplantorna som växer så enormt att de måste flyttas. Vi har haft dem inne i fönstret och där har de trivts så bra att de måste flyttas ut till vår inbyggda altan som numera får vara vårt växthus.

Visst är de väl förunderligt med naturen? Jag köpte en burk med små knapriga tomater på ICA ( kanske babytomater ), sedan stoppade jag en tomat i munnen för att suga bort "slemmet" som finns runt fröna inne i tomaten. Fröna är så pyttesmå att de inte gick att hantera med fingrarna så jag spottade ut saliven med fröna på ett hushållspapper som jag sedan stoppade i jorden. Inom en vecka (!) hade fröna grott!! Jag kunde väl aldrig tro att det skulle gå med en sån fart! Och att plantorna skulle bli så stora och fina och med massor av blommor så tidigt kunde jag heller aldrig tro! Men så är det.

 Och några blommor har redan blivit små gröna tomater! För att de ska få mera plats att breda ut sig på flyttade jag alltså ut dem till altanen där en fönsterruta saknar glas och hoppas innerligt att det inte ska smälla till och bli frost. Jag får kanske täck för den saknade rutan med en filt eller något så inte kylan kommer in. Plantorna behöver nog också större krukor så att plantorna får utrymme nog. Det får jag skaffa hem! Jag ser fram emot att kunna skörda en stor skål med små, röda, knapriga, söta tomater! Mums!