Sommarens stickning är nu avmaskad och ( nästan ) klar. Jag hade två nystan Isaager´s tunna alpakkagarn och tänkte mig att det borde räcka till en " A Hap For Harriet " . Efter en ett tag förstod jag att garnet inte skulle räcka, så när första nystanet var slut fick det blir mitten på sjalen och om jag stickade den andra hälften lika som den första så skulle det ju räcka. Sjalen skulle då bli något mindre än mönstret utan att det "störde" helhetsintrycket " för mycket. Men det stämde inte. Antingen så var det mindre garn i andra nystanet helt enkelt eller så har jag gjort något fel som jag inte begriper.
Eftersom den är så stor gör det inte så himla mycket att den blev lite "assymetrisk". Den räcker gott och väl att vira in sig i en kall höstkväll.
Kate Davies är ju min absoluta favorit och jag kunde såklart inte motstå denna sjal. Mönstret är enkelt att följa och lätt att lära sig så man kan vara social och delta i samtalen runt sommarbordet en varm sommarkväll samtidigt som man stickar.
 |
| Den ser ju lustig ut när vänstersidan slutar så där abrupt men det syns inte när man använder den. |
Sen till blockandet. Jag läste någonstans att man kunde använda tvättlina istället för vajrar när man blockar. Några vajrar hade jag inte men väl tvättlina och det funkar ju jättebra. Eftersom kanten ska vara böjd kanske det inte funkar så bra med vajrar. Fördelen med tvättlina är ju också att man kan block hur stora saker som helst. Vajrarna har ju en bestämd längd är min gissning.
Jag läste också att de där gummipusslen som många har att blocka på luktar så illa! Det går lika bra att blocka på ett liggunderlag som jag har hemma. Det gick åt tre liggunderlag den här gången eftersom sjalen är så himla stor.
Och garnet från Isaager är helt underbart att sticka med och är det någon som har en snutt över av färg nr 17 så köper jag det gärna så jag kan fullfölja sjalen!
