Pärlplattepärlor.

Att gör ett överdrag till den här burken tog lång tid.

Jag har på senare tid försökt att sätta mig in i andra material än bara textil för jag vill visa eleverna att det finns mycket annat som är kul.  Det har blivit en hel del återbruk som papperspåsar, tidningar, plåtburkar m.m. och nu har jag provat på vanliga plastpärlor. Det är vanliga Hamapärlor eller Nabbipärlor som finns på alla fritids och dagis. Den här tekniken kallas Peyote och jag har aldrig provat på det tidigare.

Sånt som är gjort av plast har för mig varit lika med "dålig kvalitet", "billigt" och på sin höjd tillhört fritidsverksamhet och terapi. Faktum är väl att det var vad man fick lära sig på utbildningen också (att kvalitet inte är plast) men har nu insett att det finns många fördelar med att prova på det också.
Här kommer några av de fördelar som jag funderat över.
1. Att eleverna får jobba med "pilliga" arbeten tränar koncentration och uppmärksamhet.
2. Plast finns och kommer alltid att finnas. Varför ska våra elever inte lära sig hur det funkar?
3. Att man måste våga gå utanför ramarna, och att trotsa de som "bestämt " vad som är kvalitet och inte.
4. Plastpärlor kostar inte mycket.
5. Det är en mycket bra övning för eleverna att följa och se mönster. Och att komponera och rita egna mönster.

Några killar i sexan klarade galant av att göra ett sånt här armband.
Jag trodde att det skulle vara lite för svårt för dem,
 men det var det alltså inte!

Tråden som jag har använt är en superstark, elastisk silicontråd som finns både i svart och transparent. Den brukar finnas på ställen som säljer material till smyckestillverkning.

Här har jag hittat några länkar på temat!

Här är en jättebra beskrivning på hur man gör:

Här  finns några mönster att följa men och ett chart som man kan rita egna mönster på.

Och den här tar lite tid att göra:

Nästa projekt blir nog att utforska vad man kan göra plastband. Alltså sådana man snitslar banor med i skogen.

Pin It